Klimatpsykologiskolan, Del 7

IMG_6480.JPG

Vad är viktigt för dig i livet? Sådär riktigt jäkla in-i-hjärtat-viktigt? Hur vill du vara som person? Vad vill du bidra med till det här samhället? 
Ibland får vi höra att det inte spelar någon roll vad vi gör för klimatet eftersom vi är så oändligt små i en värld som är nästan obegripligt stor. Att våra egna minskade utsläpp är en fis i rymden, att politiska överenskommelser som sluts i Sverige äts upp av större nationers mindre progressiva klimatpolitik. Att det är hopplöst. 
Men det finns många viktiga anledningar till att agera för klimatet, alldeles oavsett. Vi människor mår generellt bra av att leva livet i enlighet med det som är viktigt för oss och i linje med hur vi önskar vara. Vi mår bra av att följa våra livsvärderingar, även om det innebär att i vardagen fatta beslut som på kort sikt kan kännas svåra. 

KNEP: För att möjliggöra för oss själva att agera på ett sätt som blir långsiktigt meningsfullt för oss är vi ofta hjälpta av att tydliggöra våra egna värderingar. Inte bara sådär lite halvt, utan med en ordentlig rannsakan. Oftare än vi tror fattar vi beslut som inte alls går i linje med hur vi vill vara. 


UTMANING: Ställ dig frågan om vilken typ av samhälle du vill leva i och hur du kan bidra till att skapa det samhället. Varför är det här viktigt? För vems skull vill du bidra till detta? Ge dig själv en stund idag att fundera över de här frågorna.

Klimatpsykologiskolan, Del 6

IMG_6478.JPG

Så du blev skiträdd över din egen eller barnens framtid den här heta, torra, konstiga sommaren, och kände att du måste göra något på riktigt. Sluta flyga, äta vegetariskt, sortera dina sopor, äta ekologiskt… Listan över vad man borde ta tag i för miljöns skull kan kännas lång och till och med ouppnåelig. 
Att förändra miljön genom sitt konsumtionsbeteende kallas för konsumentmakt, och tanken är att om jag gör något bra kommer andra följa efter och i slutänden ska det bli en stor effekt. Men när forskare undersöker effekten av handlingar från oss schyssta miljövänner gör de märkliga fynd. 
Klimatförnekare är MER miljövänliga än de som oroar sig mycket för klimatet. Folk som har en medvetet grön konsumtion har lika stort ekologiskt fotavtryck som de så kallade bruna konsumenterna, de som inte gör så många miljövänliga val. Det här fenomenet kallas för the BIG problem, eller Behavior Impact Gap.

KNEP: Faktum är att det inte finns någon enkel lösning, vare sig på BIG eller miljöproblemen. Små åtgärder kommer att leda till små resultat. Och det vi behöver nu är en stor omställning. Det vi kan göra är att förbereda oss för att ställa om, vilket kommer hända vare sig vi är förberedda eller inte. Även om det är mycket som ska göras, så går det att ta ett steg i taget. För den som känner sig djupt nedgången i bekvämlighetsträsket blir det lite som för en missbrukare att bryta ett beroende – den största chansen att lyckas är med stöd från nära och kära.

UTMANING: Bestäm en dejt för att prata omställning. Med din klimatkompis eller någon/några andra som du tror är intresserade (och bekymrade) på riktigt. Prata om de stora och långsiktiga förändringar förändringarna som behöver göras, men glöm inte att också sätta upp kortsiktiga mål. Det är de små stegen som gör det möjligt att orka börja.

Klimatpsykologiskolan, Del 5

IMG_6477.JPG

Du tänker att du ska beställa en mer klimatsmart lunch än du brukar på lunchrestaurangen. Kanske är det veganskt, kanske vegetariskt. Men när du ser att dina kollegor börjar beställa grillad halloumi, fisksoppan eller den där lammgrytan som du vet är så god så “unnar” du dig en fisksoppa. När ni sedan sätter er och börjar äta så visar det sig att din kollega varit i Amsterdam över helgen och att det var en riktig häftig stad. Ni börjar prata om alla underbara städer som finns att upptäcka i Europa och att det går att ta sig bara över en helg, för nästan inga pengar. Olika kollegor tipsar om olika flygbolag och olika resor. Och du känner att det vore härligt att bara få uppleva något nytt och annorlunda en helg. Tänk vad mycket energi det skulle ge dig i din annars gråa vardag. 
En av de absolut starkaste drivkrafterna till olika handlingar är de sociala normerna. Vi är sociala varelser som vill passa in och göra som de andra i den gruppen vi identifierar oss med. Om de flesta i vår grupp ofta flyger på weekends till nya spännande platser så vill vi också göra det. På samma sätt är det större sannolikhet att vi väljer vegansk mat på lunchrestaurangen om alla andra gör det.

KNEP: Istället för att falla in i sociala normer som omger oss kring konsumtio, flygresor, kött-ätande osv så kan vi utnyttja att vi gillar social uppmuntran och bekräftelse så mycket. Att hitta ett socialt sammanhang eller några andra personer som också strävar efter att göra skillnad för klimatet kan verkligen underlätta. Och fler och fler slår sig samman med andra personer i sitt klimatarbete så kommer klimatsmarta val så småningom bli den sociala styrande normen. 

UTMANING: Skicka ett meddelande eller ring en kompis, kollega eller familjemedlem (gör det nu) och bestäm en klimathandling ni ska göra tillsammans. Kanske ska ni äta veganskt i två veckor, gå med i en miljöorganisation ihop eller ta tåget till den där festen ni båda är bjudna till på andra sidan Sverige. 

Klimatpsykologiskolan, Del 4

IMG_6467.JPG

Det är en vanlig dag och livet rullar som vanligt på i 130. Det är lämning och jobb och hämtning och handling och matlagning och städning och disk. På morgonen ska du bestämma barnens kläder, på jobbet ska du fatta viktiga beslut, i affären ska du fatta beslut om vad ni ska äta till middag, på kvällen bestämma om hur mycket skärmtid som är okej. Att mitt i detta vardagshjul också orka fatta miljövänliga beslut känns stört på omöjligt. 
Varje gång vi behöver göra ett val så kostar det oss lite energi. Och behöver vi varje dag fatta väldigt många beslut kommer vi till slut att drabbas av så kallad beslutströtthet som får oss att känna att det är ohanterligt att ge sig in och fatta beslut inom nya områden. Vilket kan innebära att den miljövänliga maten får ge vika för den välkända nötfärsen. .

KNEP: När det gäller att leva hållbart är vissa beslut viktigare än andra. Att till exempel sopsortera är viktigt, men effekten är långt ifrån lika stor som att avstå en flygresa. För att undvika beslutströtthet, fatta ETT stort miljöbeslut, snarare än flera små. Stora beslut är t ex: minska flygande, minska bilkörande, äta plantbaserat, byta till miljömärkt el.

UTMANING: Om du länge tänkt på att vilja leva mer hållbart men inte riktigt fått till det än, se till att fatta ETT till beslut som bidrar till en mer hållbar planet. Om du tvärtom redan fattat de där stora besluten och gjort de förändringarna, tillåt dig att då och då strunta i någon av de mindre grejerna. .

Klimatpsykologiskolan, Del 3

IMG_6419.JPG

Det kommer fler och fler rapporter om hur stora klimatförändringarna är och hur mycket de håller på att förändra världen. Du vet att vi behöver ställa om, men samtidigt känns det oerhört jobbigt när det snackas om att vi kommer behöva göra avkall på en massa saker som ju får vardagen att gå ihop. Som att vi ska gå tillbaka i utvecklingen, finns det nån som egentligen vill det?

Vi människor är vad som brukar kallas för “förlustaversiva”, det vill säga att vi inte tycker om att bli av med eller behöva offra saker. Och när någon hotar med att ta saker och ting ifrån oss blir vi väldigt avvaktande och mindre benägna att göra förändringar. Klimathotet pratas ibland om som ett hot som kommer att innebära en massa uppoffringar: sänkt levnadsstandard, mindre möjlighet att resa och konsumera. Allt som triggar vår förlustaversion.

KNEP: För att komma runt vår förlustaversion behöver vi vända på perspektiven och istället titta på vad en hållbar omställning faktiskt ger oss. Som mer motion med ökad cykling, mer tid med nära och kära, mer tid till reflektion på långa tågresor, mer växtlighet i städerna, mer lugn med en minskad biltrafik.

UTMANING: Skriv en lista (gör det direkt!) på hur en fossilfri värld skulle berika ditt liv. 

Klimatpsykologiskolan, Del 2

IMG_6418.JPG

Du vet att klimatet är viktigt, men samtidigt har du hela tiden en känsla av att det är andra frågor som är mer akuta. Migrationsfrågan till exempel, det känns som att tidningarna skriver om olika problem där varje dag och rapporteringen på TV-nyheterna ser liknande ut. Om klimatfrågan hade varit lika viktig, hade man inte hört talas mer om den då?

Det vi ser mycket av och hör mycket om tror vi är viktigare. Det kallas för tillgänglighetsbias. Att medierna skriver mycket om en fråga beror inte alltid på att den objektivt sett är den viktigaste, utan kan t ex ha att göra med journalisters kunskap om olika frågor, vad som genererar klick eller vad som efterfrågas av läsarna. På samma sätt försvinner inte ett problem nödvändigtvis för att vi slutar höra talas om det (kriget i Syrien pågår lika kraftigt även om rapporteringen därifrån minskar, som ett exempel).

KNEP: I den tid vi lever just nu, med internet, sociala medier och ett enormt informationsflöde har vi möjlighet att i viss mån styra vårt tillgänglighetsbias för att påminna hjärnan om att en viss fråga är viktig.

UTMANING: Börja ändra ditt tillgänglighetsbias genom att börja ändra ditt flöde och börja följa ett par miljöinriktade sidor för att få mer koll på klimatfrågan. Exempel på sidor att följa är @naturskyddsforeningen@supermiljobloggen och @miljopodden 

Klimatpsykologiskolan, Del 1

IMG_6417.JPG

Det pratas mycket om klimatfrågan just nu. Du vet att vi alla behöver bidra till att göra världen mer hållbar. Men, visst är det så att du egentligen redan gör ganska mycket? Visst har du ganska så mycket koll på vilka saker man kan göra för att minska sitt klimatavtryck? Och troligen är du redan idag bättre än genomsnittet?

Vi människor har en tendens att överskatta vår egen förmåga, det vill säga att de flesta av oss tror att vi är bättre än genomsnittet - när det gäller det mesta. Vilket säger sig själv att det inte går ihop.

KNEP: Eftersom vi har ganska svårt att objektivt uppskatta vår egen förmåga eller ansträngning i en fråga kan det vara bra att göra en objektiv mätning.

UTMANING: Gör en objektiv mätning för att få bättre koll på hur du själv ligger till i jämförelse med genomsnittssvensken och genomsnittet i världen. Du kan till exempel använda  www.klimatkontot.se eller www.svalna.se