SVAR: Hej! Jag är glad att den här frågan kommer upp, och jag har också tänkt mycket på den. Det kanske lite irriterande svaret är att information inte är särskilt bra för att skapa förändring över huvud taget. (Och särskilt inte om den kommuniceras via text. Studier visar till exempel att du tycker att jag är mer korkad om du läser mitt svar här, än om vi hade träffats och jag hade sagt precis samma sak.) Studie på studie bekräftar för oss att information inte är tillräckligt för att skapa förändring. I korta drag kan man säga att om man vill påverka någons beteende behöver man främst ta reda på vad som hindrar och underlättar förändringen, och vad som får den att kännas värd att utföra. Är det verkligen information som saknas? Eller något annat? Det är väldigt ovanligt i västvärlden att inte ha koll på att det finns miljöproblem. Och folk som ser sig som mer miljövänliga i sin konsumtion visar sig ha samma ekologiska fotavtryck som de som inte har råd/ork att tänka på miljön. Alltså är det något annat än information som behövs. Med det här sagt så finns det förstås ändå bättre och sämre sätt att kommunicera kring klimat och omställning.

En undersökning från 2007 fann att 84% av alla nyheter om klimatet har fokus på risk och katastrof. En annan undersökning visar att hopplöshet är den vanligaste känslan kopplad till klimatfrågan, och den känslan är ju ingen höjdare om man vill få något gjort. Saker som har stark påverkan på vårt beteende är normer, lagar och regler, hur lättillgängligt det nya beteendet är och mycket annat. 
En liten punktlista för miljökommunikation är:
*håll budskapet enkelt
upprepa samma info från flera pålitliga källor
*visa exakt hur man ska göra
*lyft fram positiva exempel och normer
*utvärdera så gott det går, sök upp feedback.
/Kali